Bakgrund/Background
Det kan kanske tyckas lustigt att vår kennel bär namnet Polarskäggets Kennel.
Vi förstår det, men det har sin förklaring. 1981 köptes en riesenschnauzertik, Millan. Hon kom att bli inkörsporten till allt hundintresse. Det blev både bruksprov, och utställning med henne.
Så småningom föddes riesenvalpar. Efter henne följde andra schnauzers, utbildning till instruktör inom SBK, start av en liten uppfödning av schnauzer och -87 tog vi kennelnamnet Polarskägget. Det föddes några dvärgschnauzerkullar, och intresset för uppfödning blev ordentligt väckt.
Vi fick bl.a äran att sälja en ljuvlig tikvalp, Polarskäggets Peppriga Peppie, till Maria Lindgren i Byske. Den tiken kom att bli väldigt framgångsrik och satte grunden till Marias framgångsrika uppfödning av dvärgschnauzer, med kennelnamnet Myltans Kennel.
Tanken för mej var förstås att i framtiden ”hålla på” med schnauzer, som är en ljuvlig hundras. Som ni vet så har ju alla schnauzers ett ymnigt skägg, och där var förklaringen på vårt kennelnamn.
Men, så -96 var oturen framme. En fallolycka, som gav mej en kraftig whiplashskada i nacken, satte käppar i hjulet för mej. All trimning blev helt omöjligt. Att dessutom fortsätta med stora arbetskrävande hundar blev svårt.
Tanken på att byta ras började ta form. Men, till vilken ras? Jo, det vet ni !